Har precis vart ute och skött om kaninerna då jag såg mitt Hjärta - Rebecka - inte äta knäckebröden jag gav henne, Jessi och Wille. Så jag försökte få henne att äta det genom att irritera henne, så som jag gjorde när hon var så petig med maten när hon var inomhuskanin. Men nej, hon ville inte ha, och jag blev bara mer och mer orolig. Men jag tog upp henne och började kela med henne istället, och då stretade hon inte emot. Nästan inte alls. Jag blev mer orolig. Sen gick jag istället och la in en massa hö, och sedan lyfte jag in Rebecka och hon började rafsa lite bland höet, men sen sprang hon bara ut och satte sig under huset. Då lät jag henne vara en stund, och gick och bytte vattenflaskor, för att vattnet hade frusit,  och det var jag tvungen att fixa.  När jag kom tillbaka, hade jag med mig solrosfrön som jag la i matskålen och gav den till Rebecka som fortfarande satt under huset. Hon åt lite, och sedan la jag tillbaka skålen på övervåningen och lyfte upp Rebecka dit också, men då skuttade hon in till det andra rummet på övervåningen och ville inte gå tillbaka till skålen. Och jag tror att hon fortfarande sitter där.

Jag mår riktigt piss nu. Jag tror att jag kommer att hitta henne död i deras hus imorgon på morgonen när jag ska ge dem mat. Jag är rädd för att morgondagen ska komma. Jag vill leva i det förflutna, då Rebecka mådde bra. Jag orkar inte gråta längre, jag har väl antagligen slut på tårar. Men lite medlidande hade inte vart fel. Det är bara de som bryr sig som tar sig tid att läsa igenom och kommentera. Tack! (: Ni ska veta att det är just då jag mår lite bättre.













♥ Finaste Rebecka, Du Har En Speciell Plats I Mitt Hjärta. Nu & Föralltid ♥